Här finner du intressanta artiklar om studier och forskning av att bryta stillasittandet i klassrummet.
Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland äldre barn och ungdomar
PUBLICERAT 19 SEPTEMBER 2019
Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.
Barns och ungas rörelsemönster / Folkhälsomyndigheten
PUBLICERAT 29 APRIL 2019
Resultat från objektivt uppmätt fysisk aktivitet, Skolbarns hälsovanor 2017/2018.
Den här rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare under en vecka.
Detta är några av de främsta resultaten:
1. Barn och unga är inaktiva under större delen av sin vakna tid, det vill säga sitter, står eller rör sig väldigt lite. Den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för 11-åringar till 75 procent för 15-åringar. I alla åldersgrupper är den inaktiva tiden jämnt fördelad över veckan, med skoltid, fritid och helg.
2. Sammantaget är 11-åringar mer fysiskt aktiva jämfört med 13- och 15-åringar, och pojkar är mer aktiva än jämnåriga flickor. Skoldagen bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på måttlig och hög ansträngningsnivå.
3. De som skattar sin hälsa som god är mer fysiskt aktiva och spenderar mindre tid i inaktivitet, jämfört med de som skattar sin hälsa som dålig. De som känner hög skolstress har i stället mer inaktiv tid, både totalt sett och under skoltid, än de som känner mindre skolstress. Det går dock inte att avgöra vad som är orsak och verkan utifrån en enda undersökning, för det krävs upprepade mätningar. Fysisk aktivitet i alla former har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Det är därför angeläget att stimulera till och ge förutsättningar för mer rörelse bland barn och unga.
Framförallt för tonåringar utifrån skillnaderna i rörelsemönster mellan åldersgrupperna, med mindre fysisk aktivitet och mer inaktiv tid bland tonåringar jämfört med 11-åringar. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt och både för individ och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper.
Nya riktlinjer från WHO: Så mycket bör små barn röra på sig
PUBLICERAT 24 APRIL 2019
WHO har tagit fram nya riktlinjer vad gäller rörelse och skärmtid för barn under fem år. Bland annat bör barn under två år inte tillbringa någon tid framför skärmar överhuvudtaget. Och barn mellan tre till fyra år bör tillägna minst 180 minuter om dagen åt fysisk aktivitet.
Ny stor hälsostudie visar att barn och ungdomar äter för dåligt och rör sig för lite
PUBLICERAT 3 APRIL 2019
Idag släpps Pep-rapporten 2019, med resultatet av en av de mest heltäckande granskningarna av barn och ungas hälsa i Sverige. Undersökningen är unik genom att fler än 11 000 barn med deras vårdnadshavare deltagit, men även genom att den blir årligen återkommande.
I undersökningen kartläggs hur barn i åldrarna 4-17 år rör på sig, vad de äter och hur faktorer runt omkring barnen hänger samman med levnadsvanorna. Bakom undersökningen står Generation Pep och studien genomförs med stöd av Hjärt-Lungfonden. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har genomfört undersökningen. I arbetet med rapporten har även en rad forskare och experter deltagit i en rådgivargrupp.
I Pep-rapporten 2019 kan vi bland annat se att:
Flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn.
Endast fyra av tio barn har angett att de äter grönsaker varje dag.
En fjärdedel av barnen uppger att de endast har idrottsundervisning en gång i veckan.
Mer än var femte 7-9 åring sitter tre timmar eller mer framför skärm varje dag utanför lektionstid.
Barn till aktiva föräldrar rör sig mera.
Att hälsan i Sverige inte är jämlik och att socioekonomi, ålder och kön inverkar på barn och ungas hälsa.
Resultaten från rapporten bekräftar att vi står inför stora utmaningar i att nå de folkhälsopolitiska målen. För samhället innebär konsekvenserna av fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor kostnader på många miljarder årligen.
PUBLICERAT 15 JANUARI 2019
Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor.
Fysisk aktivitet i klassrummet stör inte undervisningen enligt en ny studie gjord vid University of Michigan.
Forskare har funnit att korta avbrott med fysisk träning i klassrummet inte stör undervisningen utan istället har en positiv effekt på barnens humör och lärande. Läs mer:
Enligt befolkningsundersökningen Liv och Hälsa, som Region Uppsala tagit vara på, är unga vuxna mer stillasittande än 80-åringar. Undersökningen, som genomförts regelbundet sedan 2000, skickas slumpmässigt ut till 18.000 invånare i länet som är 18 år och äldre. Enkäten består av ett 50-tal frågor om hälsa och olika vanor.
Övrigt:Landstingen i Sörmland och Värmland samt regionerna i Uppsala, Västmanlands och Örebro län har regelbundet genomfört befolkningsundersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna har genomförts 2000, 2004, 2008, 2012 och 2017. Undersökningarna är ett unikt underlag för kunskapsspridning, planering och styrning. Resultaten presenteras i olika former och sammanhang, från muntliga redovisningar och rapporter till vetenskapliga artiklar.
Vardagsmotion ger oanade hälsovinster
Vinsterna med fysisk aktivitet på låg intensitet, som att stå, gå eller utföra hushållssysslor, kan vara större än man tidigare trott. Genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet minskar risken att dö i hjärt–kärlsjukdom med 24 procent, enligt en studie från Karolinska Institutet. Läs mer på: forskning.se
Why sitting down is bad for your brain
I många aspekter av livet där vi behöver använda vår hjärnkraft, tenderar vi också att sitta ner: i skolan, på jobbet, sittande tentor eller när vi koncentrerar oss på ett korsord. I en ny artikel (eng) undersöker vi hur långvarigt sittande kan påverka hjärnans bränsleförsörjning och ha en negativ inverkan på hjärnans hälsa. Läs mer här! (engelsk artikel)
Den ger en övergripande nulägesbeskrivning av folkhälsan i Sverige och dess bestämningsfaktorer i olika befolkningsgrupper, och där så är möjligt redovisas även utvecklingen under den senaste tioårsperioden. I rapporten framgår att övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har i dag övervikt eller fetma. Läs rapporten här!
Svenska barn rör sig minst i Norden
I studien som är beställd av Nordiska Ministerrådet har 8.622 vuxna och 2.479 barn (7–12 år) i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island svarat på frågor om matvanor och fysisk aktivitet. Svaren har sedan jämförts med föregående undersökning från 2011. Läs mer här!
Vi tänker bättre i stående! När barn i mellanstadiet fick stå i skolan under en del av förmiddagen förbättrades deras minne och koncentration när detta mättes med psykologiska tester på lunchen.
Om man är fysiskt aktiv förbättrar man nästan alla tankemässiga funktioner. Man minns bättre, blir mer koncentrerad, mår bättre och tål stress bättre. Att promenera ger bra effekt, men allra bäst resultat får man om man blir svettig och får upp pulsen. Helst i minst 20 minuter men om du inte hinner det, så får du positiv effekt på hjärnan av att röra dig i så lite som fyra minuter! Läs mer på Metros hemsida och se filmen med hjärnforskaren Anders Hansen, överläkare i psykiatri!
Lektioner med ökad fysisk aktivitet kan gynna lärande och ge positiva hälsoeffekter.
Att stå upp i klassrummet gör barnen smartare: Eleverna kan få en “brain boost” om de tillbringar lektionerna på fötterna
Dr Ranjana Mehta, som studerar miljö- och arbetshälsa vid Texas A&M University, argumenterar för att höj-och sänkbara elevbord bör införas i skolan.Läs artikeln här (engelsk artikel MailOnline). Medicinsk fakta till artikeln från American Journal of Public Health hittar du här.
Vi använder cookies för att för att ge dig en bättre upplevelse av vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.OkLäs mer
