Unga vuxna sitter mer än 80-åringar
Enligt befolkningsundersökningen Liv och Hälsa, som Region Uppsala tagit vara på, är unga vuxna mer stillasittande än 80-åringar. Undersökningen, som genomförts regelbundet sedan 2000, skickas slumpmässigt ut till 18.000 invånare i länet som är 18 år och äldre. Enkäten består av ett 50-tal frågor om hälsa och olika vanor.

Vardagsmotion ger oanade hälsovinster
Vinsterna med fysisk aktivitet på låg intensitet, som att stå, gå eller utföra hushållssysslor, kan vara större än man tidigare trott. Genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet minskar risken att dö i hjärt–kärlsjukdom med 24 procent, enligt en studie från Karolinska Institutet. Läs mer på: forskning.se

Why sitting down is bad for your brain
I många aspekter av livet där vi behöver använda vår hjärnkraft, tenderar vi också att sitta ner: i skolan, på jobbet, sittande tentor eller när vi koncentrerar oss på ett korsord. I en ny artikel (eng) undersöker vi hur långvarigt sittande kan påverka hjärnans bränsleförsörjning och ha en negativ inverkan på hjärnans hälsa. Läs mer här! (engelsk artikel)

Folkhälsans utveckling – Folhälsomyndighetens årsrapport 2017
Den ger en övergripande nulägesbeskrivning av folkhälsan i Sverige och dess bestämningsfaktorer i olika befolkningsgrupper, och där så är möjligt redovisas även utvecklingen under den senaste tioårsperioden. I rapporten framgår att övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har i dag övervikt eller fetma. Läs rapporten här!

Svenska barn rör sig minst i Norden
I studien som är beställd av Nordiska Ministerrådet har 8.622 vuxna och 2.479 barn (7–12 år) i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island svarat på frågor om matvanor och fysisk aktivitet. Svaren har sedan jämförts med föregående undersökning från 2011. Läs mer här!

Vi tänker bättre i stående! När barn i mellanstadiet fick stå i skolan under en del av förmiddagen förbättrades deras minne och koncentration när detta mättes med psykologiska tester på lunchen.
Om man är fysiskt aktiv förbättrar man nästan alla tankemässiga funktioner. Man minns bättre, blir mer koncentrerad, mår bättre och tål stress bättre. Att promenera ger bra effekt, men allra bäst resultat får man om man blir svettig och får upp pulsen. Helst i minst 20 minuter men om du inte hinner det, så får du positiv effekt på hjärnan av att röra dig i så lite som fyra minuter!
Läs mer på Metros hemsida och se filmen med  hjärnforskaren Anders Hansen, överläkare i psykiatri!

Lektioner med ökad fysisk aktivitet kan gynna lärande och ge positiva hälsoeffekter.
Läs mer på Taylor & Francis Online (engelsk artikel).

Att stå upp i klassrummet gör barnen smartare:  Eleverna kan få en ”brain boost” om de tillbringar lektionerna på fötterna
Dr Ranjana Mehta, som studerar miljö- och arbetshälsa vid Texas A&M University, argumenterar för att höj-och sänkbara elevbord bör införas i skolan. Läs artikeln här (engelsk artikel MailOnline). Medicinsk fakta till artikeln från American Journal of Public Health hittar du här.

Test i skolklasser i USA
Läs om de hälsosamma effekterna efter en åtta månader lång testperiod av användning av höj- och sänkbara elevbord i två klassrum. Läs mer på National Center for Biotechnology Information National Library of Medicine, Rockville Pike, USA (engelsk artikel).

2-årigt test utfört på tre olika skolor i 24 skolklasser i Texas, USA.
Läs om de hälsosamma effekterna på elevernas BMI efter testperioden av användning av höj- och sänkbara elevbord i klassrummen. Läs mer på American Journal of Public Health, USA (engelsk artikel).